Kronobergs industri är en central motor för regional tillväxt men står inför ökande svårigheter att rekrytera ingenjörer och tekniskt kvalificerad arbetskraft. Enligt Linnéuniversitetets uppföljningar stannar endast en mindre andel studenter (ungefär 1 av 10) kvar i länet efter examen.

Samtidigt driver RUS 2035 på behovet av grön och digital omställning, vilket ytterligare höjer kraven på spetskompetens.

Denna insats svarar på behovet av att bygga långsiktiga broar mellan utbildning och arbetsliv, och därigenom säkra regionens resiliens och konkurrenskraft. Programmet bidrar också till RUS-målet om ett attraktivt, innovativt och hållbart Kronoberg genom att skapa nya vägar för unga akademiker att etablera sig och utvecklas i länet.

Pilotprojekt under 2026

Region Kronoberg beviljar Epics ansökan om att under 2026 bygga upp ett traineeprogram som kommer att bestå av följande moment:

• Genomföra ett ettårigt traineeprogram för upp till 15 nyutexaminerade ingenjörer per omgång (deltagarna får ha varit etablerade på arbetsmarknaden max 3 år).
• Deltagarna anställs/är anställda hos företag i regionen under trainee-perioden.
• 8–10 gemensamma utvecklingsträffar med fokus på produktionsteknik, automatisering och ledarskap.
• Mentorskap och samverkan mellan deltagande företag och trainees.

Per Lundkvist, platschef på Kito Crosby i Växjö, har lång erfarenhet av att ta emot lärlingar inom industrin. Han har sett både nedgången i intresset för industriprogrammet och den tydliga vändningen bland annat tack vare satsningen på arbetsplatsförlagt lärande, särskilt genom GLA (gymnasial lärlingsanställning).

Inledningsvis fanns en tveksamhet hos företagen – man ville inte ta emot omotiverade elever. Men med tydliga krav och samarbete med skolorna har programmet visat sig vara en framgång. När rätt elever söker utbildningen som förstahandsval, får företagen motiverade och nyfikna individer som går att forma till framtida nyckelpersoner.

Resultaten talar för sig själva:

• Eleverna lär sig inte bara tekniken – de får insikt i yrkeskulturen, ansvar, punktlighet och det sociala samspelet.
• Företagen får tillgång till arbetskraft som efter fyra terminer är fullt anställningsbara – utan ytterligare upplärning.
• GLA, där elever får lön, ökar motivationen och ger känslan av att vara en del av teamet redan under utbildningen.
• Fler elever söker nu industriprogrammet som förstahandsval, och efterfrågan från företagen överskrider tillgången.

Därför måste vi satsa mer på lärlingsutbildning.

Per har personligen tagit emot 30–40 lärlingar och är tydlig: detta är den bästa vägen för både elev, skola och näringsliv. Det skapar trygghet, kompetens och långsiktig tillväxt.

Vi behöver fler platser, starkare samverkan mellan skola och näringsliv, och bättre möjligheter för unga att komma ut i verkligheten. Det är så vi säkrar industrins kompetensförsörjning – och Sveriges framtid.